Recensioner

Jakten på John Bauer (2013)


En riktigt bra ungdomsbok för yngre tonåringar, vilket annars är svårt att hitta.  Spänning, kärlek, spökerier och andra mysterier i skön blandning drabbar två ungdomar på sommarlov i ett hus vid Vättern, där konstnären John Bauer med familj levde tiden före den tragiska olyckan med ångaren Per Brahe. Språket har bra flyt. Läste den med bra behållning, trots att tonåren passerats.

Kulturtant, 24 november 2015, Bokus.com


Alldeles nyligen läste jag en väldigt spännande bok, som heter Jakten på John Bauer och är skriven av Måns Hedberg. Det är en riktig spökhistoria, som passar för såväl lite äldre barn som de som har barnasinnet kvar längre upp i åren. Boken handlar om Mira, som i ålder befinner sig mellan barndom och ungdom. Mira och hennes föräldrar brukar tillbringa sommaren i Miras mosters stuga vid Vättern. Just denna sommar, då familjen återigen kommer dit, träffar Mira den jämnårige Viktor, som flyttat till trakten tillsammans med sin mamma. I samma byggd bodde för nära etthundra år sedan den berömda konstnären John Bauer med sin fru och deras lille son. Dessa gick ett tragiskt öde till mötes, eftersom de dog när hjulångaren de skulle åka till Stockholm med förliste på Vättern. För att försöka göra något spännande av sommarlovet bestämmer sig Mira och Viktor för att smyga lite på en konstig och lite skrämmande gubbe, som bor i ett hus i närheten. Mycket snart inser de att gubben har något skumt i görningen, som de känner att de måste ta reda på mer om. Detta blir inledningen till en spännande och skrämmande jakt efter John Bauers okända tavla. Bland annat måste Mira och Viktor bege sig till det gamla, förfallna Bauerska huset i smyg på natten. Men inte nog med att jakten på tavlan utvecklar sig till ett spännande äventyr; framförallt Viktor, men även Mira, upplever spöklika ruggiga händelser. Dessa verkar också ha med John Bauer att göra. Vad är det som egentligen pågår? Vem är det som spökar? Ska Mira och Viktor hinna lösa denna gåta i tid? Läs denna väldigt spännande bok, så får du reda på svaret

endastebocker.blogspot.se

Tis han ruddnar opp (2011)


M. Hedberg följer upp sin samling spökhistorier Där var en som blev där från 2010. Hans nya bok innehåller tio skräckinjagande skepparhistorier från den suveräne historieberättarens älskade Österlen. Novellerna beskriver inledningsvis lugnt och sansat vanliga vardagar. Sedan driver skribenten upp tempot. Vid skrönornas slut har huvudpersonerna hamnat i fruktansvärt otroliga helveten. På Smedstorps slott ligger liken i högar. På Hammenhögs gästis härskar gräsliga gengångare. En enögd clown binder värnlösa barn vid Ales stenar. Flertalet personer som uppträder i de kusliga berättelserna känner sig utstötta ur samhällsgemenskapen. Porträtten av svaga, förtryckta medmänniskor är inkännande, ömsinta. När författaren beskriver sina gestalters utseenden, kläder, vistelseorter och måltider blir han ibland omständlig. Som landskapsskildrare är M. Hedberg framstående. Synnerligen tilltalande är hans framställningar av solgassiga somrar, kylslagna höstar, snötyngda vintrar och lövsprickningens vårar.

Göran Källqvist, BTJ


Där var en som blev där (2010)


Pseudonymen Måns Hedberg förtäljer i tio skepparhistorier om blodisande tilldragelser på Österlen. Besökare och bofasta upplever hur ljusomstrålade pastoraler förvandlas till nattsvarta helveten. Här berättas om barn som mystiskt drunknar i Tunbyholmssjön, om flickor som begravs levande under hörnpelare i Södra Mellbys kyrka, om döda sjömän som efter ett halvsekel på havsbotten landstiger i Baskemölla och hämnas oförrätter fruktansvärt grundligt. Måns Hedberg rapporterar inte bara om svartalfer som gläfser med svarta käftar, om drivande dimbankar, om månsken mellan molntrasor, om gamla förvridna pilträds groteska grenar. Här skildras även det sommarfagra Österlen med bördig jord, granna åkrar, fiskrökerier och korsvirkeslängor. Skräckinjagande varelser porträtteras men också en Söderslättsbonde, övermätt på bovetegröt dåsande på kökssoffan. Måns Hedberg tecknar detaljerat sina gestalters utseende, kläder, vistelseorter och måltider. Skildringen hotar ibland att bli monoton i sitt uppräknande av vardagslivets trivialiteter. Men Måns Hedberg är oftast en fängslande författare, besatt av en härlig berättarglädje.

Göran Källqvist, BTJ